Märkning och information om livsmedel

För dig som säljer eller förpackar livsmedel är det viktigt att känna till vilka regler som gäller för märkning. Det finns ett antal uppgifter som normalt ska finnas med när du säljer förpackade livsmedel till konsument, här kommer några av de vanligaste:

Språk, teckenstorlek

Märkningen ska vara på svenska, men det går bra att använda annat språk för vissa märkningsuppgifter om skillnaden i stavning är liten. De obligatoriska märkningsuppgifterna ska vara klart läsbara och inte skymmas av någon annan text eller bilder. Det finns också krav på minsta teckenstorlek. För en större förpackning (större än 80 cm²) måste teckenstorleken vara minst 1,2 mm och för mindre förpackningar (mindre än 80 cm²) ska teckenstorleken vara minst 0,9 mm.

Beteckning

Beteckningen ska ge kunden en tydlig uppfattning om vilket slags livsmedel hen köper, till exempel kanelbullar. Vissa beteckningar är skyddade och får bara användas på varor som uppfyller de särskilda regler som gäller för dessa varor. I vissa fall ska fler uppgifter anges direkt efter eller i närheten av beteckningen. Till exempel ska livsmedel som varit nedfrysta men som säljs upptinade märkas med "upptinat".

Ingrediensförteckning

Alla ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges i fallande storleksordning efter vikten som de hade vid tillverkningstillfället.

Allergimärkning

Kunden ska alltid få information om vissa kända allergiframkallande ämnen har använts vid tillverkningen av ett livsmedel. En lista över vilka allergener det gäller och i vilka livsmedel de ofta finns i hittar du längst ner på sidan. Allergenerna ska alltid framhävas på något sätt i märkningen, till exempel genom att använda ett annat typsnitt, annan stil eller bakgrundsfärg.

Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser

Mängden av vissa ingredienser som är avgörande för köpet ska anges i märkningen. Det kan vara mängden hallon i hallonsylt eller räkor i räksallad. Normalt anges mängden i procent.

Nettokvantitet

Vikten eller volymen på livsmedlet eller maträtten. Själva förpackningens vikt får inte räknas med.

Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag

Hållbarheten ska anges på livsmedlet.

Bäst före-dag anges på de flesta livsmedel. Bäst före-dag är den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats enligt förvaringstemperaturen har kvar de egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. Ett livsmedel som passerat bäst före-dagen får säljas, men det är du som företagare som ansvarar för att livsmedlet fortfarande är säkert för konsumenten.

Sista förbrukningsdag ska anges på känsligare livsmedel som färsk fisk, köttfärs och råkorv. Ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdagen får inte säljas.

Speciella anvisningar för förvaring eller användning

Om livsmedlets hållbarhet påverkas av hur det förvaras så ska förvaringsanvisning finnas på livsmedlet. Det kan exempelvis vara förvaringstemperatur för kyl- eller frysvaror.

Kontaktuppgifter

Alla färdigförpackade produkter ska vara märkta med namn eller firmanamn och adress till antingen tillverkare, förpackare eller säljare. För företag i Sverige kan det stå telefonnummer istället för adress.

Ursprung

Många livsmedel ska märkas med ursprung. Detta gäller bland annat fisk, skaldjur, kött och honung. För de allra flesta livsmedel gäller att ursprunget på produkterna ska anges om det är nödvändigt för att konsumenten inte ska bli vilseledd.

Bruksanvisning

En bruksanvisning ska finnas på livsmedel om det är nödvändigt för att förstå hur livsmedlet ska användas. En bruksanvisning kan exempelvis innehålla information om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.

Verklig alkoholhalt

Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med verklig alkoholhalt.

Näringsdeklaration

Näringsdeklarationen ska beskriva hur mycket energi och näringsämnen livsmedlet innehåller.

Om du säljer oförpackade livsmedel direkt till kund finns krav på att tydligt informera om maten innehåller allergener. Allergener är ämnen som ofta orsakar allergi eller annan överkänslighet. Det enda som en allergisk person kan göra för att inte få en reaktion är att undvika allergenen helt. Du som säljer eller serverar mat har därför ett ansvar för att kunna lämna information om vilka allergener som finns i maten. Här får du en kort genomgång om vad som är viktigt att tänka på!

Vilken information ska jag ge till gästerna?

Du och din personal ska kunna informera era gäster om maten innehåller någon av de 14 allergenerna från EU:s allergenlista. Listan hittar du lite längre ner.

Att informationen blir rätt är mycket viktigt. Lämnar ni fel information kan personer som är överkänsliga eller allergiska mot något ämne bli sjuka. I värsta fall kan allergiker hamna i livshotande tillstånd som kräver omedelbar läkarvård.

Hur ska jag informera gästerna?

Du som serverar mat direkt till dina gäster kan välja om du vill ge informationen skriftligt eller muntligt. Skriftlig information kan till exempel finnas på menyn, på en skylt eller skärm.

Om du väljer att lämna informationen muntligt, ska det finnas en upplysning till gästerna om att informationen finns att få. Det kan du lösa genom att sätta upp en skylt som uppmanar gästen att fråga personalen. På skylten kan du till exempel skriva "Fråga oss om allergena ingredienser" eller "Är det något du inte tål? Fråga personalen!"

Ni måste lämna rätt information

Du måste veta vilka ingredienser ni har använt vid matlagningen. Det är viktigt att ha rutiner som gör att ni alltid ger era gäster rätt information. Det kan till exempel vara bra att skriva ner vilka ingredienser som maten innehåller eller spara förpackningarnas ingrediensförteckningar. Glöm inte bort att kolla ingredienserna på alla sammansatta livsmedel ni använder, exempelvis färdiga såser, kryddblandningar, majonnäs, buljongpulver, såsbaser och köttprodukter.

För sammansatta livsmedel kan ingredienserna ändras utan förvarning och det är därför viktigt att läsa på etiketterna för att hålla egna recept och ingredienslistor uppdaterade. Tänk också på att ni alltid ska kunna svara på vad maten innehåller, även om den som lagat maten inte finns tillgänglig.

Kunskap/utbildning

Du behöver se till att din personal har tillräcklig kunskap om livsmedelsallergier. Det är viktigt för att kunna avgöra vilka allergener som finns i maten när ni kollar av ingrediensförteckningar. Exempel på grundläggande kunskap är att mjölk ingår i ost, att laktos ingår i mjölk samt att veta vad gluten är. Det är också viktigt att känna till att allergener kan orsaka sjukdom och ge allvarliga besvär.

EU:s allergenlista

• Gluten i spannmål, till exempel vetemjöl, råg, korn, havre, spelt (dinkel)
• Mjölk och mjölkprodukter inklusive laktos
• Ägg
• Fisk
• Kräftdjur, till exempel räkor, kräftor, hummer, krabba, langust
• Blötdjur, till exempel ostron, snäckor, musslor, bläckfisk
• Jordnötter
• Nötter; mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel och macadamianöt
• Sojabönor inklusive sojalecitin som kan finnas i till exempel margarin, edamamebönor
• Selleri
• Senap
• Sesamfrön
• Lupin är en baljväxt liksom jordnöt och soja. Lupinmjöl används ibland i vissa bröd och bakverk.
• Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter livsmedel

Visste du att det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller ha falska påståenden om mat? Du som säljer oförpackade livsmedel över disk eller serverar mat eller fika på en restaurang har ansvar för att du inte vilseleder gästerna. Det är viktigt att dina menyer överensstämmer med det du verkligen serverar.

Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det naturligtvis vilseledande för gästerna, och för en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein, men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om han eller hon serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

Vissa produkter som fetaost, parmaskinka och parmesanost har skyddade ursprungsbeteckningar. Det innebär att bara varor som uppfyller kraven på geografiskt ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost, parmaskinka respektive parmesan. Andra exempel på vilseledande menyer är att ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att de kommer från en viss gård om så inte är fallet.