Åtgärder för att begränsa smittspridning

För att begränsa smittspridningen av covid-19 genomförs flera begränsande åtgärder inom våra kommunala verksamheter. Åtgärderna gäller till och med 24 januari men kan komma att förlängas.

Stäng meddelande

Invasiva främmande arter

Så ser jättelokan ut, en av de invasiva främmande arter som inte hör hemma här.

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. Här får du veta vilka arter du kan hålla utkik efter och hur du kan bidra för att stoppa spridningen.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

Dessa trivs för bra och ökar kraftigt och påverkar på så sätt den biologiska mångfalden, vilket kan skada arter och ekosystem och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Rapportera invasiva främmande arter

Kanske ser du någon av dessa arter i din närhet? Hjälp gärna till och rapportera till Artdatabanken!

Lär mer: Rapportera invasiva arterlänk till annan webbplats

Tips till trädgården och fisketuren

Det finns också saker du kan göra när du till exempel hanterar trädgårdsavfall och vid fiskevatten.

Läs mer: Hjälp till i kampen mot invasiva främmande arter – Länsstyrelsen Gävleborglänk till annan webbplats

Invasiva främmande arter i vår närhet

Alla invasiva främmande arter finns inte i vår kommun, men några har vi att hålla koll på. Till exempel lupiner, jättebjörnloka och svarthuvad snigel. Här nedan kan du läsa mer om några av dem och hur de kan bekämpas. Tack för att du hjälper till!

Svarthuvad snigel, en invasiv art som kan göra skada i vårt område.

Svarthuvad snigel är en främmande art som upptäckts i vårt län. Det faktum att arten förekommer med så pass hög täthet och i närhet till privata trädgårdar tyder på att arten potentiellt kan bli ett problematiskt skadedjur. Därför är det speciellt viktigt att kartlägga snigelns utbredning och öka rapporteringen av arten till Artdatabanken. Hjälp gärna till med detta!

Läs mer: www.invasivaarter.nulänk till annan webbplats

Ursprung i Kaukasus

Svarthuvad snigel, med ursprung i Kukasus, är en invasiv främmande art som endast har upptäckts på ett fåtal ställen i Sverige, däribland i Söderhamn.

Så ser snigeln ut

Snigeln känns igen på sitt svarta huvud och i övrigt gråaktiga kropp. I form och storlek är den ungefär som en åkersnigel och kan bli upp till 45 millimeter lång.

Stoppa svarthuvad snigel

Hos Naturvårdsverket får du veta hur du kan ta bort svarthuvad snigel, var den påträffats tidigare och varför vi vill försöka stoppa den.

Läs mer: Naturvårdsverket - svarthuvad snigellänk till annan webbplats

Jätteloka är en mycket tålig växt som sprider sig snabbt och kan slå ut andra arter. Den avger växtsaft som är irriterar huden och kan ge brändskadeliknande symptom i kombination med solljus.

Läs mer: Bränd av jätteloka eller björnloka - Vårdguiden 1177länk till annan webbplats

Hur ser jätteloka ut?

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) påminner svagt om hundkäx eller björnloka, men är mycket större: 2-5 meter hög, stjälken kan bli 10 centimeter i diameter, bladen upp till en meter breda och de vita blommorna en halv meter.

Jättelokan är en introducerad främmande art, som tränger ut andra arter. Jättelokan avger växtsaft som är irriterar huden och kan ge brändskadeliknande symptom i kombination med solljus.

Arter som man kan förväxlas med jättelokan är Björnloka (Heracleum sphondylium) som är mindre, med en blomma som är 2 - 3 decimeter bred och sammansatta blad, till skillnad från jättelokans stora, spetsflikiga blad.

Markägare ansvarar för bekämpningen

Den som äger eller sköter marken som jättelokan växer på ansvarar för bekämpningen. Hittar du jätteloka på kommunens mark är vi tacksamma om du anmäler det till Kundtjänst.

Skyddsföreskrifter

  • Skydda hud och ögon från kontakt med växten och stänk av växtsaft.
  • Välj en mulen dag för att undvika solskador på dig.
  • Var försiktig med nerkletade redskap och kläder. Även intorkad växtsaft kan vara farlig.
  • Bekämpa växten innan den hinner sätta frön.
  • Var försiktig med avhuggna växtdelar.
  • Allt växtmaterial som innehåller mogna frön bör oskadliggöras på platsen.

Bekämpa jättelokan

  • Slåtter: Sker bäst med lie när plantorna är cirka en halvmeter höga. Använd inte roterande klinga - då riskerar du att få växtsaft på dig. Bestånden måste slås minst tre gånger under ett år, eftersom plantorna sätter nödskott.
  • Rotkapning och grävning: Du kan kapa av pålroten strax under tillväxtpunkten med en hacka eller spade eller gräva av plantan så att den dör. Den avkapade eller uppgrävda plantan dras upp och bränns eller läggs att torka så att den förstörs. Rotkapning och uppgrävning är bäst att utföra på våren, då plantorna är små.
  • Plöjning, kultivering eller jordfräsning: Kan vara lämpligt om marken är ointressant ur natursynpunkt. Även med dessa metoder måste du följa upp bekämpningen 2 - 3 gånger per säsong.Det är en fördel om kemisk bekämpning utförs på våren då det är lättare att behandla varje planta om de hunnit växa sig så höga. Senare på säsongen kan du kombinera slåtter och mer kemisk bekämpning: hugg ner plantan och påför en liten mängd bekämpningsmedel på den kvarvarande stjälken, för att ta kål på växten.
  • Sprutning: bör inte göras eftersom all växtlighet på platsen dör. När fröbanken gror får jättelokan ett försprång och gynnas istället för utrotas.
  • Stämpling eller avstrykning: Innebär individuell bekämpning av varje exemplar av växten. Det går åt mindre mängder preparat och preparatet hamnar bara där det är avsett att det ska göra verkan.
  • Kemisk bekämpning bör så långt som möjligt undvikas. Vid kemisk bekämpning får bara godkända preparat för syftet användas. Vissa preparat kräver särskilt användningstillstånd för spridning. Inom vissa områden är det förbjudet att sprida kemiska bekämpningsmedel.
  • Övertäckning: Du kan skotta ett 25 - 30 centimeter tjockt lager lerhaltig jord över plantan som bekämpning.
  • Toppkapning: Ska utföras sent på sommaren då växten blommar men inte hunnit sätta frö. Blomställningar kapas högt upp på stammen med en grov kniv monterad på ett långt skaft.

Vilka regler gäller?

Naturvårdsverket har särskilda föreskrifter med allmänna råd för kemiska bekämpningsmedel. Tänk på att det kan krävas tillstånd i förväg innan kemisk bekämpning får utföras.

Kontakta gärna bygg- och miljöförvaltningen om du är osäker på vilka regler som gäller.

Jättelokan är föreslagen att bli reglerad som en invasiv främmande art av unionsbetydelse genom förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter. I dagsläget är det dock inte klart när en sådan reglering kan börja tillämpas.

Läs mer: Jätteloka - Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Skriv ut
Senast uppdaterad: 24 november 2020
Bo, bygga, miljö och trafik

Kundtjänst

Kundtjänst svarar på samtal till 0270 - 750 00.
Vi tar emot besök på Faxholmsgatan 3.

Hos kundtjänst finns en dator som du kan använda för att göra korta ärenden: söka information, fylla i kommunens formulär, använda våra e-tjänster och lämna eller rösta på e-förslag.

Kontakt Söderhamns kommun

Kundtjänst och telefonväxel
Telefon: 0270-750 00
E-post: kundtjanst@soderhamn.se

Postadress:
Söderhamns kommun
826 80 Söderhamn