Carin Engblom

Carin Engblom

Hur många dagar får DU en kram på jobbet? I skolan händer det varje dag. Ska man jobba med människor ska man gilla det. Och jag gillar verkligen barn och ungdomar, i alla åldrar.

Beskriv vad du tycker om i ditt jobb!

– Jag får mycket energi i längre samtal med mina medarbetare. Min drivkraft är att växa och bli skickligare i att lyfta in saker i ett större sammanhang och ta dem vidare. Min utmaning som rektor är att få hela arbetsgruppen att långsiktigt dra åt samma håll. Kan jag få hela gänget med mig kan vi göra skillnad för så många fler, det kittlar mig.

Vad ger dig arbetsglädje?

– Jag drivs av att kunna coacha människor och hjälpa dem att utvecklas. Skolan är en otroligt positiv arbetsplats. Ska man jobba med människor ska man gilla det. Och jag gillar verkligen barn och ungdomar, i alla åldrar.

Hur möter du söderhamnarna i din arbetsvardag?

– Eleverna blir oftast glada att se mig. Hur många dagar får DU en kram på jobbet? I skolan händer det varje dag.

Som rektor möter du barn och föräldrar om det uppstått knepiga situationer, hur hanterar du det?

– Ofta ringer de vuxna mig när de är missnöjda. Jag uppskattar att de hör av sig då. Kanske är de inte nöjda med svaret från barnets lärare, då får vi reda ut det. Det är en utmaning att lösa svåra saker, men vi har nästan 400 barn och situationer uppstår förstås ibland.

Carin möter också föräldrar och vårdnadshavare vid olika slags föräldramöten.

– Vi har till exempel haft riktade diskussionsmöten för arabisktalande föräldrar, med tolk. Många har erfarenhet från helt andra skolsystem. Då behöver vi förklara vad som krävs för inlärning och förståelse, i svenska skolan. En viktig del är att barnen ska kunna reflektera kring sitt lärande, oavsett kunskapsnivå.

Hur möter skolan behoven när många barn har utländsk bakgrund?

– I våra förberedelseklasser kartläggs barnens kunskaper. Så snart de fått den första språkgrunden kan de successivt slussas över till rätt årskurs i olika ämnen. Integrationspedagoger i våra ordinarie klasserna blir en brygga. Det handlar mycket om att bygga relationer.

Carin konstaterar att det är spännande när olika skolsystem möts. Många familjer kanske kommer från skoltraditioner där högre studier värderas och där skolan ställer högre kunskapskrav på eleverna.

– När är det framgång? Mitt mål är att alla barn ska gå ut med så bra betyg som möjligt, för att kunna välja sina liv. Men i den svenska skolan kan framgång även mätas oavsett betygsgrad. Alla människor kan hitta en inriktning och ett yrke som passar dem.

Stenbergaskolan är unik i Söderhamn, genom att här finns både grundsärskola och många barn med utländsk bakgrund.

Vilka fördelar finns det på en skola med så bred verksamhet?

– Går du på Stenbergaskolan får du möta alla slags människor. Det ger dig en verklig bild av hur samhället ser ut. Jag är själv uppväxt på och har jobbat på landsbygden, i miljöer där det knappt figurerat människor från andra länder. Det kan ge en missvisande bild av samhället. Jag värdesätter verkligen det lärande i att få möta många nyanlända i vardagen.

Men den stora rörligheten har också en baksida.

– När elever från boenden i Ljusne fått asyl måste de oftast flytta, eftersom det inte finns lämpliga bostäder i närområdet. Det kan ta allt ifrån sex månader och uppåt. Men många äldre barn väljer att gå kvar, om de flyttar in till sta’n. Det är kul, vi vill gärna fortsätta följa dem. Och de har redan haft många uppbrott.

Hur tycker du att ni hanterar situationen med att möta många nyanlända?

– Det naturliga idag är föränderlighet, där elever kommer och lämnar under terminen. Det kräver ett annat sätt att planera och organisera än vad skolan tidigare varit van vid.

- Vi har haft många diskussioner i personalgruppen för att tillsammans komma fram till hur vi behöver göra. Tidigare trodde vi att vi gjorde fel när vi behövde göra om så ofta som verksamheten kräver. Det var en tuff omställningsperiod för oss alla. Jag hade stor nytta av att gå rektorsutbildningen under perioden. Där fick jag verktyg för att analysera och driva processer som jag haft stor nytta av.

Hur arbetar ni tillsammans för att utveckla verksamheten på Stenbergaskolan?

– Lärarna arbetar i tre olika arbetslag. Vi har format en ledningsgrupp med representanter ifrån lagen, där vi ses en gång i veckan för att ta upp lokala utvecklingsfrågor.

Hur skapar du möjligheter som chef?

– Som chef ska jag få en hel arbetsgrupp att röra sig mot målet. Min roll är att vara tydlig med vart vi ska. Det är häftigt att känna superkraften när gruppen rör sig åt rätt håll. Jag tänker på mig själv som en möjliggörare. Det är viktigt med balansen jaget – laget – uppdraget. Jag tycker att kommunens styr- och ledningsfilosofi är ett spännande verktyg. Det handlar om coachande ledarskap, där medarbetarna får möjlighet att skapa effekter.

Hur styr du mot målfokus och gör prioriteringar i vardagen?

– Ja, ibland kan jag ju åka till jobbet och tänka att jag ska syssla med en viss sak under dagen, sen kanske jag får prioritera om helt. Oftast blir jag inte stressad av det, jag har tränat mig i att inte springa på alla bollar. Dels har jag jättebra medarbetare, dels får jag fokusera på var jag kan göra mest nytta annorlunda dagar. Jag är ju här för barnen i första hand.

Vad innebär delaktighet för dig?

– Att kunna ge mina medarbetare mandat och möjlighet utifrån de mål vi har. Och hjälp att nå dit. Utmaningen som chef är att bli skicklig i det och arbeta med sitt eget kontrollbehov. Man behöver kunna leda sig själv om man ska kunna leda andra. Skolan är väldigt lagstyrd och det ger tydliga ramar. Utifrån det kan jag bedöma om det som görs ligger i linje med verksamhetens effektmål.

Hur arbetar din verksamhet med kompetensutveckling?

– I barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi medvetet med kompetens genom kunskapslyftet, det är en fantastisk resurs. Varje höst ordnas ett stort skolforum. Förra hösten hade vi James Nottingham , en internationellt känd pedagog, här som inspirerade oss. Lärarna kan också läsa pedagogisk litteratur tillsammans, eller delta i kurser.

- Cirka fyra gånger per år stämmer jag av utvecklingsbehov och annat med mina 45 medarbetare. Jag har stöd av förvaltningens årshjul för att planera och följa upp arbetet.

Hur får du själv som chef ledning och kompetensutveckling?

– Verksamhetschefen för grundskolan leder rektorernas arbete. Vi ses i grupp varje månad, då vi diskuterar gemensamma frågor eller böcker vi läser tillsammans. Vi har arbetat mycket med formativ bedömning och nyanländas lärande, precis som lärarna på skolorna i kommunen. Behöver jag kompetensutveckla mig ytterligare finns alltid möjlighet att gå utbildningar.

Hur ser din yrkesbakgrund ut?

- Jag är rektor på Stenbergaskolan i Ljusne sedan 2013. Tidigare har jag även varit rektor några år i Stråtjära-Mo och arbetat cirka åtta år som lärare.

Innan dess arbetade Carin bland annat för ett politiskt ungdomsförbund.

– Det har jag nytta av idag, att jag förstår den politiska organisationen och har rimliga förväntningar på den. Någon gång per år får jag som rektor föredra en fråga inför nämnden. Det är roligt att få ge en verklighetsbakgrund till det som syns i siffrorna, ett viktigt verktyg för att nå dem som fattar beslut om skolan. De ska kunna lita på att vi ger bra underlag.

Vilka yrkeskunskaper har du nytta av i din vardag?

– Jag är 1 – 7-lärare i grunden och har jobbat i årskurserna F – 9, det har jag nytta av. Min roll som rektor handlar mycket om att leda och hålla igång processer. Den statliga rektorsutbildningen är väldigt gedigen och ger grunder inom juridik, ledarskap och verksamhetsutveckling.

Vilka personliga egenskaper spelar roll i din jobbvardag?

– Jag är bra på att se helheten, att lyfta blicken. Sen får man tillskriva sig själv lagom stor betydelse. Jag är ju inte kritisk för verksamheten varje dag, som lärarna och medarbetarna i skolköket. Om deras jobb inte fungerar märks det väldigt snabbt. Mitt jobb handlar mer om att styra processer så att de fungerar och märks mer långsiktigt.

Varför har du valt att arbeta just i vår kommun?

– Därför att Söderhamn är en bra skolkommun! Jag bor i Lingbo och skulle lika gärna kunnat arbeta i Bollnäs eller Ockelbo, så Söderhamn är verkligen ett aktivt val. Vi gör en jättespännande resa med kunskapslyftet och att skapa en skola för alla. Vi har utökat antalet specialpedagoger och verksamheterna har genom utbildning rustats för att möta elever med neuropsykiatriska funktionshinder.

- Drivkraftprojektet satte Söderhamn på kartan, med fokus på entreprenöriellt lärande och elevens förmåga att ta ansvar för sitt lärande och sitt liv. Min största drivkraft för att arbeta i skolans värld är just att eleven ska förstå att den har ansvar för sitt eget liv och få redskap för att hantera det.

Hur ser ditt liv ut utanför arbetet?

– Jag är ursprungligen från Holmsveden och bor på landet i Lingbo, nära släkt och vänner. Det var framför allt en fördel när barnen var små. Det var enkelt att ställa upp för varandra med barnvakt och skjutsar.

Då har du några mil till jobbet, hur ser dina resor ut?

– Det blir bil tvärs över skogen, via Stråtjära och Bergvik, buss skulle tyvärr nästan dubblera min restid. Jag försöker njuta av naturupplevelserna. Det är också skönt att ha den där sträckan för att ställa om mellan arbete och fritid.

Under sommarhalvåret njuter Carin även av naturen mer handgripligt.

– Jag brukar stanna till och ta ett dopp på väg hem. Frågar du mig så finns Söderhamns bästa bad i Långbo! Det var där jag lärde mig simma en gång i tiden.

Hur ser din fritid ut hemma i Lingbo?

– Närheten till skogen är viktig där med. Vi har fantastisk natur i inlandet. Jag springer gärna i skogen. Och åker längdskidor. På sommaren blir det en del kajak på sjön hemmavid. Det tar fem minuter till sjön och kajaken är bara att lyfta i. Jag är nog kommunens mesta insjöfisk!

Carin Engblom

  • Yrke: Rektor på Stenbergaskolan
  • Ålder: 51 år
  • Familj: Man och barn
  • Bor: På landet i Lingbo
  • Motto: Frågar du mig så finns kommunens bästa bad i Långbo!

Jobba i Söderhamn

Är du en engagerad och kreativ person? Vill du arbeta i en bred organisation med utvecklingsmöjligheter? Välkommen till Söderhamns kommun! I ett jämlikt Söderhamn kan både människor och företag växa. Samverkan är nyckeln för att hålla medborgarens fokus och skapa bra verksamhet för dem vi är till för.

Vi är mer än 2300 medarbetare som tillsammans arbetar för att göra Söderhamn till en öppen och attraktiv skärgårdsstad som människor lever i, längtar efter och flyttar till.

VI ÄR SÖDERHAMN – välkommen att bli en av oss!

Intresseanmälan|          Sommarjobb

Leva i Söderhamn

Är du en engagerad och kreativ person? Vill du arbeta i en bred organisation med utvecklingsmöjligheter? Välkommen till Söderhamns kommun! I ett jämlikt Söderhamn kan både människor och företag växa.

Läs mer om att bo och leva i Söderhamn